Scientologins grundare L. Ron Hubbard föddes 1911 i Tilden, Nebraska, USA.

Eftersom hans far jobbade inom marinen reste han bl.a. till Asien flera gånger. Ron upptäckte där den djupa kunskap om människan som fanns bevarad i Österlandets gamla skrifter, men samtidigt såg han den djupa misär som fanns i samma område. Det här bekymrade honom mycket, men ledde också till insikten att all denna kunskap inte innehöll lösningen på mänskligt lidande.

Han insåg snart att ingen visste hur sinnet fungerar så han lämnade sina universitetsstudier och gav sig ut på olika forskningsresor för att själv ta reda på svaret, bland annat undersökte han olika primitiva folkslag.  För att försörja sig och bekosta forskningen började han arbeta som författare. Han skrev för mer än trettio olika tidskrifter, allt från noveller till fantasy och science fiction.

Det han sökte var en princip som kunde binda samman allt vetande och förklara meningen med tillvaron. Efter diverse experiment insåg han vad det var. Och det var inte en slump eller en tillfällighet att livet hade uppstått, genom någon lags kedjereaktion i ett hav av ammoniak som vissa påstår.

Han skrev: ”Jag insåg plötsligt att överlevnad var det som låg till grund för allt annat”…

Så kom det andra världskriget och avbröt forskningen, Hubbard kommenderades till sjöss där han deltog som officer. 1945 blev han skickad till sjukhus delvis blind på grund av skadade synnerver och skador på rygg och höft.

Det var på sjukhuset Rons idéer om sinnet testades för första gången, på patienter som inte tillfrisknade som de borde.

”Det enda jag försökte fastställa var om sinnet styrde kroppen eller om kroppen styrde sinnet.”

Genom att använda tekniker som han hade utvecklat fann han, i fall efter fall, att patienter som tidigare inte hade reagerat på medicinsk behandling, genast blev bättre när de mentala blockeringarna väl hade avlägsnats.

Funktionen styrde faktiskt strukturen, när allt kom omkring.

”Det är tanken som bestämmer” var Rons slutsats.

Han fortsatte att testa den praktiska användbarheten av sin forskning, och 1950 hade han personligen hjälpt över 400 personer, med spektakulära resultat, inklusive sig själv.

Den första publicerade artikeln om Dianetikforskningen publicerades i Explorers Club Journal och intresset från allmänheten var mycket stort angående hur man skulle tillämpa forskningsresultaten. Ron bestämde sig då för att göra sina upptäckter allmänt tillgängliga för alla, och handboken ”Dianetik – Hur tanken påverkar kroppen” publicerades därför den 9 maj 1950.

Den blev en omedelbar succé, bland annat fick förläggaren 25 000 lyckönskningsbrev och telegram. Boken förändrade L. Ron Hubbards liv för alltid.

Men det här var bara början. På hösten samma år fanns det 750 olika grupper runt om i USA som använde tekniken och snart miljontals anhängare.

Under Dianetik-terapin hände det då och då att personen berättade om händelser som måste ha skett före deras nuvarande livstid. Till att börja med accepterades inte det i terapin, men när man ibland gjorde det blev personen bättre än om man inte gjorde det. Ron började utforska området och snart fann han sig istället utforska människoandens område.  Han var därmed inne på religionens område, och när han upptäckte att människan levt många liv och inte alls dog när kroppen gjorde det var scientologin ett faktum. Några scientologer i Los-Angeles grundade också 1954 den första Scientologi-kyrkan för att organisera verksamheten.

Hubbard fortsatte sin forskning och publicerade en mängd böcker parallellt med de föreläsningar som han gav under de här åren. 1959 flyttade han till England där han köpte Saint Hill Manor i East Grinstead i grevskapet Sussex. Det blev Scientologi-kyrkans internationella huvudkontor och utbildningscenter för scientologer från hela världen. Det var också här de första svenska scientologerna utbildades, för att sedan återvända till Sverige för att starta egna grupper.

I grunden handlar Scientologin om den enskilda människan. Dess mål är att befria individen genom att skänka henne tillräcklig insikt om sig själv och sitt eget liv, så att hon kan förbättra förhållanden.

Scientologi är en religion. Den har många övertygelser gemensamma med andra religioner och filosofier. Scientologin betraktar människan som en andlig varelse, som inte bara består av kött och blod.

Enligt Scientologin är människan i grunden god, inte ond. Det är sådant som människan har upplevt som har fått henne att begå onda gärningar, inte hennes verkliga natur. Ofta försöker hon felaktigt lösa sina problem genom att bara se till sina egna intressen. När det sker, ställer det till med besvär för både henne själv och andra. Enligt Scientologin gör människan framsteg i samma mån som hon bevarar sin andliga integritet och sina andliga ideal och förblir ärlig och anständig. Faktum är att hon blir sämre och sämre ju mer hon avviker från ett sådant levnadssätt.

Men eftersom människan i grunden är god, kan hon också utveckla sig andligen, och det är Scientologins mål att föra henne till en punkt där hon kan få ordning på sitt eget liv och lösa sina egna problem. Andra ansträngningar att hjälpa människan har gått ut på att försöka lösa hennes problem åt henne. På det sättet är Scientologin annorlunda.

Livets mål kan betraktas som oändlig överlevnad. Det har länge varit känt att människan strävar efter att överleva, men att detta är hennes viktigaste motivation är något nytt.

Detta är den gemensamma nämnaren för allt levande, och den ledde fram till den avgörande lösningen på människans sjukdomar och aberrationer.

När “Överlev!” väl hade isolerats som den viktigaste drivkraften som förklarade en livsforms hela verksamhet, blev det nödvändigt att gå vidare och studera hur denna överlevnad gick till. Forskningen ledde fram till upptäckten att man, genom att inkludera smärta och njutning i beräkningen, hade alla de faktorer som krävdes för att kunna förstå livet i alla dess aspekter.

Överlevnad är inte bara skillnaden mellan liv och död. Det finns olika nivåer av överlevnad.

Ju bättre man klarar av att styra sitt liv och höja sin överlevnadsnivå, desto mer njutning, överflöd och tillfredsställelse vinner man. Smärta, besvikelser och misslyckanden är resultatet av handlingar som inte främjar överlevnaden.

Sinnet styr individen i en strävan att överleva och verkar utifrån den information det mottar eller registrerar. Sinnet registrerar data med hjälp av vad som kallas mentala bilder.

Dessa bilder är i själva verket tredimensionella och innehåller färg, ljud och lukt och även andra perceptioner. De innehåller också individens slutsatser eller funderingar. Sinnet skapar kontinuerligt mentala bilder, ögonblick för ögonblick. Man kan till exempel undersöka bilden av vad man åt till frukost i morse genom att komma ihåg frukosten, eller på liknande sätt plocka fram en bild av en händelse som inträffade för en vecka sedan genom att återkalla den, eller till och med återkalla något som ligger mycket längre tillbaka i tiden än så.

Mentala bilder består i själva verket av energi. De har massa, existerar i rymd och följer vissa mycket, mycket bestämda mönster i sitt beteende. Deras mest intressanta egenskap är att de dyker upp när man tänker på något. Om man tänker på en viss hund, får man en bild av den hunden.

Den fortlöpande registreringen av mentala bilder som byggs upp under en persons liv kallas tidsspår. Tidsspåret är en mycket exakt inspelning av en persons förflutna. Man kan dra en grov parallell och likna tidsspåret vid en film – om denna film vore tredimensionell, kunde uppfattas med 57 olika perceptioner och kunde påverka åskådaren till fullo.

Sinnet använder dessa bilder för att fatta beslut som främjar överlevnaden. Även om det kan hända att en person misslyckas med en uppgift eller begår ett misstag, är den främsta drivkraften hos sinnet alltid överlevnad.

Men om nu detta är fallet, varför resulterar då inte samtliga handlingar som dikteras av sinnet i bättre överlevnad? Varför upplever folk ibland irrationell rädsla, tvivlar på sin egen duglighet eller har negativa känslor som verkar ogrundade med tanke på omständigheterna?

Mentala bilder registreras i det analytiska sinnet.

L. Ron Hubbard upptäckte att sinnet består av två klart åtskilda delar. Den ena – den del som man använder medvetet, och som man är medveten om – kallas det analytiska sinnet. Det är den del av sinnet som tänker, observerar saker, kommer ihåg och löser problem. Det har standardminnesbanker som innehåller mentala bilder och sinnet använder uppgifterna i dessa minnesbanker för att fatta beslut som främjar överlevnaden.

Men det finns två saker som ser ut att registreras i standardminnesbankerna, som i själva verket inte registreras där: smärtsam emotion och fysisk smärta. Vid tillfällen av intensiv smärta kopplas det analytiska sinnet bort och sinnets andra del, det reaktiva sinnet, tar över.

Men de mentala bilder som innehåller fysisk smärta och smärtsam emotion registreras i det reaktiva sinnet.

När en person är “medvetslös”, gör det reaktiva sinnet en exakt inspelning av samtliga perceptioner i denna händelse, inklusive vad som försiggår eller sägs i närheten av personen. Det registrerar även all smärta och lagrar de mentala bilderna i det reaktiva sinnets egna banker. Vad som registreras där är oåtkomligt för individens medvetna återkallande och står inte under hans direkta kontroll. Även om en person som förlorat medvetandet i en olycka tycks vara omedveten om vad som pågår runt omkring honom, är hans reaktiva sinne i själva verket fullt sysselsatt med att registrera allting för framtida bruk.

Det reaktiva sinnet lagrar inte minnen i vanlig mening. Det lagrar en särskild sorts mentala bilder som kallas engram. Ett sådant engram är en komplett registrering, korrekt in i minsta lilla detalj, av varje perception som fanns i ett ögonblick av partiell eller fullständig “medvetslöshet”.

Det följande är ett exempel på ett engram: En kvinna slås ner av ett knytnävsslag i ansiktet. Hon blir “medvetslös”. Någon sparkar henne i sidan och säger åt henne att hon är en bedragerska, att hon är usel, att hon ändrar åsikt jämt och ständigt. På samma gång välts en stol omkull, en kran står och rinner i köket och en bil kör förbi på gatan utanför.

Engrammet innehåller en fortlöpande inspelning av alla dessa perceptioner.

Problemet med det reaktiva sinnet är att det “tänker” i identiteter: En sak är identisk med en annan. Ekvationen är: A=A=A=A=A. Det reaktiva sinnets uträkning i fråga om detta engram är: smärtan från sparken är lika med smärtan från slaget är lika med den kullfallande stolen är lika med den förbipasserande bilen är lika med kranen är lika med att hon är en bedragerska är lika med att hon är usel är lika med att hon ändrar åsikt är lika med röstläget hos den man som slog henne är lika med känsloläget är lika med en bedragerska är lika med en rinnande kran är lika med smärtan från sparken är lika med organisk förnimmelse där sparken träffade är lika med den kullfallande stolen är lika med att ändra åsikt är lika med . . . Men varför fortsätta? Varenda perception i detta engram är lika med varje annan perception i det.

I framtiden, när det i kvinnans omgivning finns tillräckligt många likheter med beståndsdelarna i engrammet, upplever hon en återaktivering av engrammet. Om hon till exempel en kväll hör kranen rinna, samtidigt som hon hör en bil köra förbi utanför och hennes make (samme man som i engrammet) grälar på henne, med ett röstläge liknande det han hade i det ursprungliga engrammet, kan hon komma att uppleva en smärta i sidan (där hon tidigare blev sparkad). Även orden i engrammet kan bli till befallningar i nutid: hon kanske känner sig usel, eller kanske får idén att hon ändrar åsikt jämt och ständigt. Det reaktiva sinnet talar om för kvinnan att hon befinner sig på farlig mark. Om hon stannar kvar, kan smärtorna i de delar av kroppen där hon blev misshandlad predisponera henne för sjukdom, eller bli en kronisk sjukdom i sig. Detta fenomen, att det gamla engrammet “uppväcks”, kallas för restimulering.

Det reaktiva sinnet bidrar inte till personens överlevnad, av den enkla anledningen att det, trots att det är robust nog för att inte ge tappt under smärta och “medvetslöshet”, inte är särskilt intelligent. Dess försök att “hindra personen från att utsätta sig själv för fara”, genom att driva igenom sitt engraminnehåll, kan orsaka ogenomtänkta, omedvetna och oönskade känslor, framkalla rädsla, smärtor och psykosomatiska sjukdomar som man skulle klara sig mycket bättre utan.

Det reaktiva sinnet kan orsaka omedveten och oönskad rädsla, emotion, smärta och psykosomatisk sjukdom, som man skulle klara sig mycket bättre utan.

Efter upptäckten av det reaktiva sinnet och dess engram, utvecklade L. Ron Hubbard mycket precisa tekniker för att handskas med det. Dessa tekniker kan effektivt “utplåna” det reaktiva sinnets innehåll, och därmed göra det omöjligt för sådana registreringar att påverka personen på ett omedvetet plan. Dessutom blir de ditintills dolda minnena tillgängliga för individen i hans analytiska sinne. Teknikerna är i många fall förbluffande effektiva, ett faktum som bestyrks genom talrika fallberättelser vilka sträcker sig över nästan ett halvt sekel.

En person som inte längre har sitt eget reaktiva sinne kallas för en “clear”. Allt han har kvar är det som verkligen är han.

Dianetikens mål är ett nytt tillstånd för individen, ett tillstånd som alltid eftersträvats men som aldrig tidigare varit möjligt att uppnå – innan Dianetiken gjorde sitt intåg. Detta tillstånd kallas för “clear”. En clear är en person som inte längre har sitt eget reaktiva sinne och som därför inte är utsatt för någon del av den negativa påverkan som detta sinne kan ge upphov till.

En clear har inga engram som, när de restimuleras, för in dolda och oriktiga data, så att hans uträkningar blir felaktiga.

När en person blir clear, förstärks hans naturliga individualitet och kreativitet. Dessa egenskaper försvagas alltså inte på något sätt. En clear är fri i sina känslor. Han kan tänka självständigt. Han kan uppleva livet oförhindrad av hämningar, vilka tidigare på ett reaktivt plan dikterades av engram ur hans förflutna. Konstnärlighet, handlingskraft och personlig läggning, allt detta återfinns i individens grundpersonlighet, inte i det reaktiva sinnet.

De som har uppnått tillståndet clear har självtillit och är lyckliga, och är på det hela taget framgångsrika, både i sitt arbete och i sina personliga relationer. Detta är ett mycket önskvärt tillstånd för varje människa, och kan uppnås av praktiskt taget vem som helst. Faktum är att tusentals människor har uppnått tillståndet clear. De utgör levande bevis på användbarheten hos L. Ron Hubbards upptäckter och den teknologi han utvecklade.

Thetanen är den identitet som ÄR individen; det är inte kroppen. I Scientologin har det befunnits att en thetan kan lämna kroppen och existera oberoende av denna. Detta fenomen kallas exteriorisering. Efter att ha exterioriserat vinner en person visshet om att han är sig själv och inte sin kropp.

Dianetiken redde ut mycket angående mänskligt beteende och människans sinne, men en väsentlig fråga återstod: När någon tittar på en mental bild, vem är det som tittar på bilden?

Hösten 1951 gjorde L. Ron Hubbard en viktig upptäckt i denna fråga. Efter att ha observerat ett stort antal människor som använde Dianetik, kunde han konstatera att de hade vissa erfarenheter och fenomen gemensamma. Efter en noggrann genomgång av allt relevant forskningsmaterial fann L. Ron Hubbard svaret: människan var varken sin kropp eller sitt sinne, utan en andlig varelse. Det handlade om individen själv – källan till allt som är gott, anständigt och kreativt här i världen. I och med denna upptäckt lade L. Ron Hubbard grunden för religionen Scientologi, eftersom han nu hade tagit steget in på det område som sedan gammalt hörde religionen till: själens område.

Termen själ hade emellertid kommit att betyda så många olika saker genom dess användning i andra religioner och utövningar, att en ny term behövdes för att ange exakt vad som hade upptäckts. Den term L. Ron Hubbard valde var thetan, från den grekiska bokstaven theta,, den traditionella symbolen för tanke eller liv.

En thetan är personen själv, inte hans kropp eller hans namn, det fysiska universum, hans sinne eller någonting annat. Det är det som är medvetet om att vara medvetet; den identitet som ÄR individen. Man har inte en thetan som något man håller sig med, som något skilt från en själv; man är en thetan.

En människa består av tre delar: en kropp, ett sinne och individen själv – den andliga varelsen eller thetanen.

Efter denna upptäckt grep sig L. Ron Hubbard an uppgiften att exakt beskriva människans olika delar.

Först har vi själva kroppen. Det är människans strukturerade fysiska sammansättning eller substans, vare sig den är levande eller död. Den är inte personen själv.

Därnäst har vi sinnet, vilket i grunden består av bilder.

Slutligen har vi den viktigaste delen, thetanen. Thetanen är inte ett ting. Den är skaparen av ting.

Den mest betydelsefulla av människans tre delar är uppenbarligen thetanen. Utan den skulle det nämligen inte finnas något sinne eller liv i kroppen, men utan en kropp eller ett sinne skulle det fortfarande finnas liv hos thetanen.

Thetanen använder sinnet som ett kontrollsystem mellan sig själv och det fysiska universum. Sinnet är inte detsamma som hjärnan. Hjärnan är en del av kroppen och bestämmer inte intelligensen; den kan snarare liknas vid en telefonväxel. Att påstå att en telefonväxel utgör intelligensen i det företag den betjänar, är detsamma som att påstå att hjärnan utgör intelligensen hos en människa. Det är helt enkelt inte sant. Hjärnan är bara en länk som likt en telefonledning förmedlar information. Sinnet registrerar och lagrar thetanens tankar, beslut, slutsatser, observationer och perceptioner under hela hans existens. Thetanen använder sitt sinne när han handskas med livet och det fysiska universum. Kroppen (inklusive hjärnan) är thetanens kommunikationscentral; den är ett fysiskt föremål, inte personen själv.

Den grundläggande befallningen, “Överlev!”, som hela livet hörsammar, kan delas upp i åtta dynamiker (dynamik betyder drivkraft, drift eller impuls). Kännedom om dessa dynamiker gör det lättare att undersöka och förstå varje aspekt av livet.

Eftersom de grundpelare som Scientologin vilar på omfattar alla aspekter av livet, kan man, genom att använda vissa centrala principer, förbättra vilket förhållande eller tillstånd som helst. Scientologer använder dem i sitt dagliga liv. Faktum är att skillnaden mellan misslyckande och framgång ofta ligger i tillämpningen av just dessa principer. Dessutom kastar de ljus över saker som ofta upplevs som förvirrande och förbryllande.

Anta att det på ett korrekt sätt gick att spalta upp livet i dess olika delar, så att livets breda spektrum av aktiviteter, ofta luddiga och förvirrande, plötsligt framstod som tydliga och urskiljbara. Anta vidare att alla aktiviteter i ens brokiga liv inte bara gick att förstå för vad de verkligen var, utan också att de kunde bringas i samklang med alla övriga aktiviteter.

Tack vare uppställandet av vad som kallas “de åtta dynamikerna” är detta möjligt att åstadkomma i Scientologin.

Den grundläggande befallningen, “Överlev!”, som hela livet hörsammar, är här uppdelad i åtta underavdelningar så att varje aspekt av livet lättare kan undersökas och förstås. Dessa åtta underavdelningar kallas för de åtta dynamikerna (dynamik betyder drivkraft, drift eller impuls). L. Ron Hubbard observerade och beskrev de första fyra dynamikerna i Dianetiken. När hans forskning sedan förde honom in på Scientologins område, kunde han ge en utförligare beskrivning av dessa första fyra dynamiker och även beskriva de återstående fyra.

Genom Scientologin upptäcker en person att hans liv och inflytande sträcker sig långt bortom enbart honom själv. Han blir även medveten om det nödvändiga i att delta i ett betydligt bredare spektrum. Genom att han förstår var och en av dessa dynamiker och hur de förhåller sig till varandra förmår han göra detta; och därigenom förbättrar han överlevnaden på alla dessa dynamiker.

Målet med auditering är att återställa varande och kraft. Detta uppnår man genom att 1) hjälpa en människa att bli kvitt varje andlig svaghet och brist, och 2) öka hennes förmågor. Självfallet behövs båda dessa saker för att en individ ska kunna uppnå sin fulla andliga potential.

För att uttrycka det mer exakt: auditering tar bort sådant som har lagrats i det reaktiva sinnet på grund av smärtsamma upplevelser i livet, och tar upp – och förbättrar – ens förmåga att konfrontera och handskas med de olika faktorerna i ens liv.

En person, som är utbildad och kvalificerad att hjälpa individer till förbättring genom auditering, kallas för auditör. Auditör definieras som en som lyssnar, från latinets audire, vilket betyder höra eller lyssna. En auditör är en pastor eller pastorsstuderande inom Scientologi-kyrkan.

En person som erhåller auditering kallas för preclear – från “pre-clear”, en person som ännu inte är clear. En preclear är en person som genom auditering tar reda på mera om sig själv och livet.

I auditering används processer, dvs exakta serier frågor eller instruktioner som ställs respektive ges av en auditör, för att hjälpa en person att finna områden av andlig smärta, komma underfund med saker om sig själv och för att förbättra sitt tillstånd. Det finns väldigt många olika auditeringsprocesser som var och en förbättrar individens förmåga att konfrontera och bemästra en del av tillvaron. När man har uppnått den bestämda målsättningen för en viss process, avslutas den, varefter man kan använda en ny process som tar upp en annan del av personens liv.

Ett exempel på en auditeringsfråga från en grundläggande nivå är:

Kan du återkalla en gång då du var lycklig?

På en annan nivå finns frågan:

Kan du återkalla en gång när andra framgångsrikt förändrade någonting för andra.

Naturligtvis skulle man kunna ställa ett obegränsat antal frågor – som kanske eller kanske inte skulle hjälpa personen. Det stora framsteget i Dianetiken och Scientologin var dock att L. Ron Hubbard fastställde exakt vilka frågor och instruktioner som alltid, utan undantag, åstadkommer andlig frihet.

Processens frågor eller instruktioner vägleder personen så att han kan granska en bestämd del av sin tillvaro. Vad man då upptäcker varierar givetvis från person till person, eftersom ingen har exakt samma bakgrund och erfarenhet. Personen får alltså hjälp med att finna områden med upprördheter eller svårigheter av andligt slag i sitt liv, samt källan till dessa. På så sätt kan var och en befria sig från oönskade barriärer som hämmar, blockerar eller trubbar av ens naturliga förmågor – och öka dessa förmågor så att han blir mer alert och andligen mer kapabel.

Förutom auditörsutbildning och de kurser som hör till den ges även många andra typer av kurser, exempelvis dessa introduktionskurser:

·     Hur man övervinner livets med- och motgångar

·     Personliga värden och integritet

·     Hur man förbättrar tillstånd i livet

·     Hur man förbättrar relationer med andra

·     Hur man startar ett lyckligt äktenskap

·     Hur man får ett lyckligt äktenskap att bestå

·     Hur man förbättrar sitt äktenskap

·     Hur man lyckas som förälder

·     Hur man gör arbete lättare

·     Introduktion till Scientologi-etik

·     Vägen till lycka

Scientologi-kyrkan i Sverige
Månskärsvägen 10, 141 75 Kungens Kurva
Tfn: 08-615 21 81 - www.scientologikyrkanisverige.info
©2007 Scientologi-kyrkan i Sverige.